Svenska / English


Designer på bondgård :
Oljerock och sydväst och skinn

AT 1999


En vårdag i mars när solen värmer upp sjöisarna åker vi till Häljeröds Gård strax norr om Ljungskile. Några kilometer från den stora motorvägen kommer vi via en smal väg fram till en liten by med några gårdar och sommarstugor vid en cirkelrund sjö. Skogen står tät runt sjön. Häljeröds Gård på drygt 124 hektar bebos av Birgitta Eliasson, hennes man och söner. En skogsgård med många får.

Mannen sköter skogen och fåren sköter sig själva (i stort sett). Ca 100 tackor och några baggar. Det är mest köttfår som ger mat och fina skinn. Matdelen ger störst ekonomiskt utbyte. Skinnen betalas inte med mer än sådär 2:- kg och önskar man skinnen beredda får man betala 350:- per styck när de kommer tillbaka från garveriet i Tranås garvade och klippta: pälsklippta, plädklippta eller mattskurna. Fårköttet betalas med 20:- per kg.

Birgitta skapar kläder. Av lammpälsarna blir det mössor och pälsboor och ibland jackor och vackra västar.
- Jag började med slöjden för ca 12 år sedan när vi skaffade fåren, berättar hon.


Slöjden eller konsthantverket består i att tillverka kläder i skinnen från fåren. Birgitta har gått en kurs i skinnsömnad men annars anser hon sig vara självlärd. Fårpälsar och mössor gör hon i mindre antal för vintern.



En större produkt är hennes oljerockar och sydvästar för vår/sommar/höst. Det kan bli 10-15 rockar i parkasmodell och ungefär 50 sydvästar att sälja per år.

En imponerande produktion eftersom allt är handgjort. Ett av husen på gården är hantverkshus med liten affär. Trähuset av ohyvlade bräder är dekorativt grånat genom klassisk impregnering med järnvitriol och med faluröda fönsterkarmar.

Linolja och vax

Linolja och vax, även de klassiska impregneringsmedel - men för kläder - är de viktiga ingredienserna i verksamheten. Birgitta Eliasson kommer från Uddevalla men har grundutbildning från lantbruksskolan i Dingle.
Skapandet av oljerockar har sitt ursprung långt tillbaka här i Bohuslän men den moderna typ som Birgitta gör är lite nyare.
- Grundells i Uddevalla måste ha använt linolja när de gjorde oljekläder förr, säger Birgitta. Det har man sett på en gammal fabrik. Ett vindsgolv hade ett tjockt lager linolja.

Birgittas oljekläder är jackor i parkasmodell. Och sydvästar. Ytan på plaggen är mjuk och glänsande av bivaxet som gnids in som finish. Det är inga fiskare som bär dessa jackor. De är läckra modeplagg för några tusen kronor, lätt inspirerade av de skotska oljejackorna, men utan kapuschong. Birgitta lägger desutom in ett mellanfoder av ull, för att få mer värme vid axlar och rygg.

Idén till oljekläder? Den kom i samband med en slöjdutställning 1992 på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Bohuslän skulle bidraga med sydvästar, förstås. Ett typiskt fiskarplagg; hatt med stora brätten, bredast bak för att hindra regn rinna ner innanför jackan.
- Vi var några konsthantverkare som träffades och en hade ett gammalt recept på impregnering.
- Jag tänkte att kan man impregnera sydvästar så borde man kunna impregnera jackor.
Birgitta satte igång och idag har hon en kundkrets i många av västkustens sommarshoppar. Och sin egen gårdsaffär.

Dunvarstyg

Det bästa är att impregnera tyg och sedan sy - som Birgitta Eliasson gör. Att först sy ett plagg och därefter doppa i kokt linolja blir besvärligt eftersom oljan rinner nedåt och plagget måste vändas. Flera gånger om dagen. Linoljan lägger sig också ojämnt i sömmar.
Birgitta Eliasson använder dunvarstyg som är tätvävt och starkt och suger upp lagom med olja. Det gamla receptet sade 2 delar kokt linolja och 1 del balsamterpentin. Birgitta övergav dock terpentinet eftersom det är ofarligare utan.
Tygerna torkar i ladan upphängda i gårdens hötork. Den kokta linoljan efter ca 2 månader. Okokt linolja torkar inte ens efter 6 månader.

Hötorken, även för torkning av oljedränkt tyg

Innan impregneringen färgas tygerna. Birgitta köper ibland tyger från Ljungbergs Textil, det anrika textilföretaget utanför Göteborg. Till exempel ett med glada byrackor, design Lisa Sollenberg. Eller med fiskar och älgar. Tygerna färgas, torkas, doppas i linoljan. Sedan manglas överflödig olja ur tyget. Tygerna hängs upp i torken. Plaggen sys - efter två månader - på industrisymaskin. Därefter vaxas ytan glänsande fin. Plagget får torka en vecka. Den vaxade ytan håller sig länge. Någon gång kan jackan eller sydvästen behöva en vaxning igen.

Kardverk

Även skinnkläderna får impregnering. Läderytan gnids in med paraffinolja och bivax eller manfett (kommer från häst!). Birgitta Eliasson bär själv en väl använd men fräsch skinnjacka som hon gjorde för 9 år sedan.

Vad mer händer på Häljeröds gård? För några år sedan köptes ett begagnat stort kardverk från Hedens Ullverkstad i Sjuntorp. Nu kardar maskinen ull från de egna fåren och från inköpt ull. Vi levererar kardflor till andra hantverkare och till skolor.
- Jag tovade ull innan vi skaffade kardverket. Nu när jag har tillgång till hur mycket ull jag vill är det inte lika häpet längre. Man kan inte göra allt.

Men nästan. På en gård i Bohuslän i västra Sverige.

 

Text och foto Jeanette Axvi

©Artic News by Grimmered Production 1999-06


Designer in a farm:

Raincoat, hat and lambskin

On a lovely day in March 1999 I meet Birgitta Eliasson on the Häljeröd farm near Ljungskile at the westcoast of Sweden. Birgitta is a handy handycraft worker. And her husband take care of the woods. In the plains they have a lot of sheep, 100 female ewes and two rams.

Their farm is a big 124 hectares farm, mainly with forest.

What is possible then for a lady from the town of Uddevalla to work with in a farm? She is of course educated in the agricultural school of Dingle.

 

But if you also want to express your creativity?

Of course, then you start to sew jackets and vests from the furry skins of the lambs that are bred at the farm and sold for food or leather. And you also try to do someting else: Birgitta started to make raincoats, made waterproof in a traditional way with linseed oil and bees-wax. And sydvästar, the oldfashioned hat the fishermen wore in the old times.

Around 10 -15 coats and 50 hats are made in a year. She does everything herself, except for the cloth.

 

Text /Photo Jeanette Axvi

 

 

 

 

 

© Artic News by Grimmered Production 1999-06. Alla rättigheter förbehålles/All rights reserved.
Kontakt/Contact e-mail: j.axvi@articnews.se


 

Top

Index