Svenska / English

 En liten fransk by:

St Martin-de-Pallierès

Från dalen ser slottet mycket pampigt ut. Runt slottet grupperar sig husen i byn. På morgonen i motljus ser byn grå ut. På eftermiddagen får byggnaderna ett rosa skimmer.

AN Uppdaterat 2007-07-07

St Martin de Pallierés är en typisk provensalsk slottsby. Ett slott som mer liknar en borg och byn som grupperar sig kring borgen på det höga bergskrönet. Det ser ut som om husen skyddas av borgen. I forna tider var borgen också byns fort.

St Martins moderna tideräkning bestäms till ca 1000 E Kr då familjen des Baux var herrar över byarna Rians, Artigues, Esparron och villan i St Martin, som sedan var kastell och ännu senare blev ett feodalt slott eller borg.
Familjen des Baux grundade klostret Notre Dame 1047 i Esparron och St Jean. Långt tillbaka har människor bott i Provence och i den dal och på bergen där St Martin ligger. En grotta vid foten av berget var bebodd i slutet av bronsåldern ca 1000 f.K. Provence har invaderats av kelter, romare och araber. Idag är det mera fredliga omgivningar i Provence.

De första spåren av mänskligt liv i regionen dateras till omkring 200.000 år F Kr. Slottet bebos fortfarande av samma familj som kom att äga det i slutet av 1700-talet: familjen de Boisgelin, en av de äldsta familjerna i regionen. Släkten kan spåras till Geoffroy de Boisgelin som levde 1166.

Marguerite de Laurens poem

Från början av 1600-talet fram till 1774 ägdes St Martin de Palli´eres av markisfamiljen de Laurens. I oktober 1774 gifte sig den dåvarande ägarfamiljens enda dotter Marguerite de Laurens med kavalleriofficeren Gilles Dominique de Boisgelin och sedan dess har slottet hört till familjen de Boisgelin.
Gilles´ farbror var ärkebiskop i Aix och blev senare kardinal. Marguerite var litterärt begåvad och hon skrev kärleksdikter i tidens stil, inspirerade av hennes olyckliga kärlek till sin man. Gilles var nämligen nästan aldrig hemma eftersom han tyckte officerslivet var viktigare än att vara hemma hos frun i St Martin de Palliéres. 1790 utnämndes han till fältmarskalk.
Legendariskt är hans avsked till makan, d v s, han tog inte avsked, utan av rädsla för ett uppslitande adjö, sade han till Marguerite att han skulle ut och jaga, när han for till Paris under revolutionen. De återsågs aldrig. Som kungatrogen blev han halshuggen i giljotinen.

Källor: Historiska uppgifter ur Saint Martin-de-Pallieres, Monographie 1992 av Robert de Boisgelin

 

Turism och jakt

Idag bor också en hel del svenskar i den medeltida byn, mest vår, sommar och höst. Det sägs i regionen att i St Martin bor svenskar på sommaren och jaktfolk på vintern. St Martin med sina jättelika skogsomgivningar är rikt på villebråd och har många jägare som kommer hit till sina vinterhus. I byn finns inget direkt nöjesliv utom på somrarna då det blir byfest med fantastiska rockband som dånar ut sin musik över dalen. Dans och kanske blir det L´aioli monstre, den stora skördefesten som kan samla ca 200 människor i skuggan under stora träd vid den gamla boulebanan.

Under 1990-talet har byn restaurerats. Husen har renoverats och en ny rekreationsplats skapats vid entrén till byn. Där finns boulebana med kvällsbelysning, lekplats för barnen och ett stationärt pingisbord plus bord och bänkar för picknick.

De omkring 40 åretruntboende är pensionärer eller bönder eller unga som pendlar till arbeten i städerna i trakten, till St Maximin La St Baume, till universitets- och kulturstaden Aix-en-Provence, till kommunens centrum Rians. Eller till Barjols, en stor by som tidigare var betydelsefullt centrum för garvning.

I St Martin är det den välgörande tystnaden som råder. Man försöker hålla en speceriaffär i byn, men kundunderlaget är ojämnt så det är svårt att ha en kontinuerlig affär. Det finns en Cercle du Progrés, bar och samlingslokal. Den ligger med vidunderlig utsikt över blånande bergskedjor i väster och norr och har en terass med vackra mullbärsträd. Där kan man sitta i skuggan och njuta ett glas läsk eller pastis.

 

Sommarfest och balett

I centrum av byn ligger en ny park med amfiteater. Platsen är ny, d v s, bara några år gammal. När det är byfest, som det var i början av juli 1999, är denna festplats i form av amfiteater, forum för såväl kultur som discodans.
En kväll var det balett med ett kompani dansare från St Martin de Pallieres och grannbyn Esparron de Pallieres. Professionella dansöser i åldrar från 4 år och upp till ca 18 år. En dansör. Klassisk balett, modern balett, jazz, hiphop. Ett romantiskt dansparti ur musicalen Notre dame de Paris (Ringaren i Notre Dame). Några små flickor sjöng, bl a en liten flicka, Magali, ca 7 år, framförde svenska Emilias "I´m a big, big girl in a big, big world".
Efter föreställningen blev det disko för publiken. Följande kväll fest med provensalsk lantmat och dans till orkester i den ljumma julinatten.

 

Av Jeanette Axvi

© Artic News, J. Axvi 1999. Frågor: j.axvi@articnews.se

 


A small french village:

St Martin de Pallieres

From the valley the castle looks immensely impressive. Around the castle the houses are climbing. In the morning all looks grey against the sun rising. In the afternoon the village looks pale rosy .

St Martin de Pallierès is a typical provencal village, small with narrow streets and a castle or fort. The village is situated around the castle up in the high mountain and overviewing the valley. Clear days it is possible to see the alps 300 km up in the north. St Martin is rather close to Aix-en-Provence, only approximately 45 km. Along the beautifully winding roads from Rians to Aix one may choose the road through Vauvenargues, in which village the castle of Picasso is situated. This castle, like almost every other castle in Provence, is not open to the public.

Close to the big canyon

St Martin de Palliéres is situated some 25 km from the big canyon "gorge du Verdon", where alpinists are climbing. Along the river Verdon one can find clear water and many small beaches, plages, to sunbathe in. Also artifical lakes thanks to the EDF that has built electrical power generating stations.

Long ago, but in modern times, 1000 A D, the family de Baux owned the villages Rians, Artigues, Esparron and the big villa in St Martin. That villa became a castell and later a feodal castle.

De Baux founded the monastery Notre Dame 1047 in the neighboring village Esparron and in St Jean. But much later the region has been used by celts, gallo-romans and sarazens. The first traces of human life dates back 200.000 years BC.

The castle still have the same owners as in the XVIII century: the family de Boisgelin. The family has old roots, from Geoffroy de Boisgelin who lived in 1166.

Summer "fete" and ballet

In the middle of the village there is a lovely amphitheatre, a place for parties and high culture as well disco.
One night during the party time in the beginning of July 1999 a ballet company created by the small and teenage people of St Martin de Palliéres and the neighbour village Esparron de Palliéres. They showed a proffessional performance consisting of classical and modern ballet, jazz, hiphop and scenes from the musical Notre Dame de Paris. A small girl also sang swedish singer Emilias "I´m a big, big girl in a big, big world".
After the show followed disco for the audience and the night after there was a big party held, with country dinner and dance to an orchestra.

 

Text and photo Jeanette Axvi

 

© Jeanette Axvi, 1999. All rights reserved. Contact:
j.axvi@articnews.se

 

Top

 

Till / To Index