God Jul!

 

Tomtarnas träd. En julsaga!

 

Vem var Jenny Nyström?

 

 

Till index

 


 

Tomtarnas träd.
En julsaga.
Av Jenny Axvi Greifensköld

 

Det var en gång en tomta som hette Iskra och en tomte som hette Oskar. De hade bråda dagar hela året om. De tillverkade och skapade massor av julklappar och höll vakt runt människornas hus. De höll ordning på tomten. Långt efter denna tid kallade man marken runt hus för tomten efter tomtefamiljen och så heter den än idag.


Alla nissarna och nissorna i familjen var med och gjorde grejor också när de inte lekte med människobarnens saker, som de ibland lagade när det behövdes. Tomtebarnen hette Mum, Tum, Sum, Gum, Rum, Hum, Lum, Kum, Num, Fum, Pum, Zum hette tomtebarnen. De var väldigt många. Lika många som människoårets månader.

Fast de var så små och ganska busiga kunde de göra massor av nytta. Laga gunghästar till exempel, städa i lekstugan och i människobarnens rum. Och allt annat smått som knappt syntes, som att städa efter mössen som bodde i husets vind och källare. I de små vindlande musgångarna och bona, dit katten inte kunde nå, kröp nissarna och nissorna omkring och samlade skräp från mössen.

Oskar och Iskra städade i huset och på tomten. Grenar och löv försvann i ett nafs strax innan de föll till marken.
Alla arbetade så fantastiskt mycket. Tänk alla julklapparna som skulle vara färdiga till julafton - sticka, snickra, sy dukar och gardiner. Hushållssaker som vispar och såll och bunkar och leksaker i trä. Oj, vilket fart allt gick med. Iskra och Oskar fick knappt en blund i ögonen på hela året.

Men på juldagen, annandag jul och tredjedag jul brukade de sova 24 timmar om dygnet. Under resten av året sov de bara 3 timmar varje dag. Det är så med tomtar att de bara sover på dagen. På natten arbetar de.Eftersom de är tomtar behöver de inte vila sig så mycket som människor är tvungna till.

När julen kom brukade hela familjen sjunga sin favoritsång.

"Utan tomte ingen jul:
Tomtar är stora och små

Jul
med kärlek
Så vill vi ha det
Om vi bara kan det
Vi får hjälp
från väntat håll
Tomtar i gård och stuga,
fejar för att allt ska duga

Bord duka dig!
Med girlander och blommor!
Rött skapar
nya mönster
Rött skapar
stämningen"


Inte långt från människornas hus fanns en enorm ek, många hundra år gammal. Eken hade vuxit sig bred och buktig nedtill, som ett snigelhus, och en bit upp knotade och vred sig grenarna. I stammen fanns ett stort hål och därinne hade tomtefamiljen sitt hem. Två våningar med många små rum. Här hade dom bott i många hundra år.

 

"Här bor det folk"
Det var ett underbart tomtehus. En gång kom det folk med sågar och yxor till skogen, för att röja och fälla träd till timmer.

När de såg eken, förstod de att det var något särskilt med det trädet. För det första var det omöjligt att fälla trädet, det var för stort. För det andra tyckte de att löven viskade något. "Här bor det folk, här bor det folk, här får ni inte såga, ni skulle bara våga". susade det. Det var tur att människorna kunde lyssna till lövens språk. Annars hade tomtarnas hem försvunnit och vem vet, kanske det inte längre funnits tomtar på jorden.

Nu bor det tomtar där man minst anar det. Till och med i träd.

 

 

 

©Jenny AxviGreifensköld 1999-12 Artic News. Kontakt: j.axvi@articnews.se

 

Top

 

Tillbaka

 


 

Jenny Nyström,
tomtarnas mamma i Sverige

Jenny Nyström, 1854 - 1946, är en konstnärinna med ovanlig karrirär. Nästan alla tomtar som vi sett under 1900-talet på julkort och bonader är målade av henne. Det var hon som målade den första svenska tomten. Det fanns andra tomtar i världen, som St Nicholas eller Santa Claus som han heter i de anglosachsiska länderna, men i Sverige var det en annan tomte som kom att dominera.

Det var Viktor Rydbergs underbara julsaga Lille Viggs äventyr på Julafton som väckte hennes intresse för tomten. Som mycket ung tecknade hon bilder inspirerade av sagan. Viktor Rydberg ville att Bonniers skulle ge ut den men fick nej. Hedlunds förlag i Göteborg gav så småningom ut sagan med Jenny Nyströms illustrationer år 1875. Då var Jenny 21 år. Den sagotomten hon ritade till Lille Viggs äventyr på julafton anses vara den första svenska jultomten.

Jenny Nyström, född i Kalmar den 17 juni 1854, fick en gedigen konstnärlig utbildning på Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola, den som idag heter Valands Målarskola. Pappa Daniel vara kantor i Kalmars Slottskyrka och folkskollärare och pianolärare. När Jenny var 8 år flyttade familjen till Göteborg där pappan fått arbete som lärare i Carlgrenska skolan i Majorna. Först trivdes inte Jenny i Göteborg efter den ljuva tiden i Kalmar i morfaderns gård och stora fruktträdgård. Sedan fick hon vänner. Hon var en otroligt duktig målarelev och kom in på Konstakademin i Stockholm, gick där i åtta år och kom sedan till Paris för att studera vid Académie Colarossi och Académie Julian.Hon kom med på den celebra Salongen med sitt själporträtt och fick recensionen i Aftonbladet 1884 "... Bugom oss i övrigt för artistens talang".

Det blev med tiden tusentals bilder, illustrationer till vuxen- och barnböcker och omslag till jultidningar. Jenny Nyström komponerade även motiv för juldukar i tyg och papper, hon gjorde bonader, pussel och bokmärken. Hon skapade också oljemålningar, pasteller och akvareller. Hon var gift med Daniel Stoopendal som skulle blivit läkare, men han blev sjuk och avslutade inte studierna. Han skötte Jennys affärer, men det var hon som försörjde mannen och sonen Kurt med sitt konstnärsskap.

Text Jeanette Axvi

Källa: God Jul med Jenny Nyström av Gunnel Forsberg Warringer. Forum 1996.

Top

Tillbaka